Trafikljuset som äntligen började lysa grönt

– Genom en detaljerad visuell planering i förbättringsarbetet (Lean), skapas förutsättningar för att lära av avvikelser och lösa grundorsaker till problem.

Lean är en förbättringsfilosofi som grundades av Toyota som Toyota Production System. En fantastisk verktygslåda av tankar och beteenden, som idag många företag över världen använder, för att förbättra sina resultat i företaget.

En viktig del i Lean-tänket är att skapa effektiva flöden. Om vi har en fysisk process som vi vill förbättra, exempelvis i en produktionsanläggning, bygger vi gärna ihop processteg så att flödet sitter ihop. Om hela flödet arbetar i samma takt kommer produkterna att snabbt röra sig igenom fabriken utan onödiga väntetider.

Denna förändring är dock inte smärtfri. En störning på ett ställe gör snabbt att hela linjen stannar. Fördelen blir att problemen kommer upp till ytan och vi måste börja samarbeta bättre för att lösa dem. Genom att systematiskt arbeta med att skapa allt effektivare flöden brukar vi med tiden nå häpnadsväckande resultat.

Ett exempel ifrån verkligheten –

En grupp servicetekniker hade en stressig arbetssituation. Allt upplevdes som akut och man kämpade hårt varje dag för att klara det viktigaste. När vi, som en del av ett Lean-arbete, föreslog att de skulle börja arbeta med en visuell planering tyckte många att det var slöseri med tid, eftersom det hela tiden händer nya saker som inte går att planera. Ändå var det just det som fick gruppen ut ur ekorrhjulet och la grunden till ett mycket effektivare arbetssätt.

Hur gör vi då med ett projekt eller ett administrativt flöde där det är svårare att få överblick och där varje vecka ser olika ut? Kan vi nå samma effekter där?

Jag hävdar det, och grunden är en detaljerad visuell planering. Till skillnad från fabriken, där alla strävar att arbeta efter en gemensam takt, strävar vi här istället efter att följa vår detaljerade planering. Planeringstavlan är vårt önskade läge. Alla omplaneringar är avvikelser och av dessa avvikelser finns något att lära så att de inte uppstår igen.

Precis som när vi sätter samman produktionsutrustning till en lina, kommer detaljplaneringen göra att en massa problem kommer upp till ytan. Dessa problem är jobbiga, men vi kan samtidigt se dem som små guldklimpar.

Om vi hittar grundorsaken till att detta hände och gör något åt det, kommer vi bli lite lönsammare som företag. Om vi har så här många problem, men ändå lyckas hänga oss kvar på marknaden. Tänk hur bra vi hade varit om vi kunde lösa allt som stör!

När vi började arbeta med detaljplaneringen hos gruppen servicetekniker, som jag berättade om tidigare, blev det precis som befarat. Bara 30% av veckans arbeten kunde utföras precis som planerat!

Chefen för gruppen tände till och installerade ett begagnat trafikljus i hallen. Gruppen fick tillsammans sätta mål <30 % rött ljus, 30 – 50 % – gult ljus och över 50 % grönt ljus.

I början lyste det rött eller gult nästan varje dag. Skillnaden nu mot tidigare var dock att gruppen började diskutera avvikelserna. De hade fått en metodik för att utreda grundorsakerna till problemen och bestämde vad de kunde göra för att minska risken att detta skulle hända igen.

Mycket av grundorsakerna kunde de åtgärda själva, tillexempel att aldrig prioritera bort förebyggande arbeten och säkerställa att man alltid hade rätt utrustning i bilen när man åker iväg. Annat behövde de hjälp från sin chef för att lösa, när grundorsaken låg utanför den egna gruppen.

Sakta men säkert började trafikljuset allt oftare lysa grönt. Personalen tyckte själva att deras arbete blivit lugnare trots att deras produktivitet drastiskt hade förbättrats. Deras alltmer professionella attityd började uppskattades av kunder och detta var en viktig del i hela företagets fina utveckling.

Slutsats – Genom en detaljerad visuell planering skapas förutsättningar till att lära av avvikelser och lösa grundorsaker till problem.

Oskar Olofsson

Wescale AB, konsult inom Produktions- och Processeffektivitet genom Lean

Jag har arbetat med Lean i mer än 20 år som konsult och i olika chefsroller. Som konsult har jag hjälpt många företag att närma sig en produktion i världsklass.

Jag har även skrivit två böcker i ämnet, hållit hundratals utbildningar och utvecklat digitala verktyg för effektiv produktion.

Nerifrån & upp, uppifrån & ner

Alla måste delta i ständiga förbättringar. Den ledning och de cheferna som hoppas på att det är medarbetarna som ska arbeta med kaizen och lean måste jag tyvärr göra besvikna. Att lean och kaizen har en ledningsfilosofi som säger att det är medarbetarna och inte cheferna som ska identifiera problemen och lösa dem missuppfattas ofta och gör att cheferna håller sig utanför, de abdikerar från sin uppgift. Det är sant att cheferna inte ska vara de som identifierar problem och löser problem men de måste ändå delta och vara närvarande i förbättringsarbetet. Deras uppgift är bara en annan.

Först och främst måste de signalera att kaizen och lean är något som alla ska ska arbeta med. Det är inget frivilligt arbete. Sedan måste cheferna visa intresse, uppmuntra, stödja etc och låta det t o m gå fel ibland. Hur kan man annars lära av det man gjort?

Om målet är att arbeta med kaizen och lean för att ge medarbetarna ett verktyg för att få inflytande, ta ansvar, skapa respekt och förståelse kan det också vara bra att som chef fråga sina medarbetare ”Och vilken effekt tycker du att denna problemlösning har gett”. Att fråga ”Hur många xxx har ni sparat in med detta” ger felaktiga signaler som istället ger associationer till effektivisering och besparingar.

Att cheferna och ledningsgruppen också arbetar enligt kaizen och lean är det bästa sättet att skapa motivation till förbättringsarbetet. ”Det här är inte bara något som vi i personalen måste göra utan är ett tankesätt och struktur som vi alla arbetar enligt.”